Läser i
SvD och
DN om alliansens "elitprov" och tänker först att det är ett klokt förslag. Jag sökte själv som tioåring till en bild- och formklass och känner en del som gått i musikklasser - jättebra för oss esteter! Borde då inte det barn, som i t.ex. matte eller annat teoretiskt ämne är mer begåvat än vad normen anger, få samma möjlighet?
Så tänker jag lite längre. Är inte det
skolans själva uppgift, att ge just sådana möjligheter? Ur Lpo94, s. 4 under rubriken "en likvärdig utbildning" (hämtad från
skolverket.se):
"Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling."
En skola för alla, typ.
Bild och form, musik, matte, vad det än må vara - allt ska erbjudas i skolan! Är en elev mer intresserad av eller begåvad i något specifikt ser jag det som en självklarhet att läraren uppmuntrar detta, ger eleven större utmaningar, o.s.v... Dessutom tror jag att föräldrar har ett alldeles för stort finger med i spelet vad gäller dessa (hatar namnet på företeelsen) "elitklasser". Jag har svårt att sätta ord på vad jag menar eftersom jag inte har några vetenskapliga belägg i min hand för vilka familjebakgrunder som dominerar i bild- och formklasserna och musikklasserna, men utifrån mina högst personliga observationer kan jag säga att det inte fanns en enda elev med invandrarbakgrund under min tid i "bild- och form".
Jag spyr på tanken att skolan ska delas upp ännu mer! Ställ istället högre krav på skolan om det nu finns elever som känner sig understimluerade! Känns som att regeringen underskattar förmågan hos de skolor och lärare som varje dag gör sitt bästa (måste man ju anta?) för att bedriva meningsfull undervisning.
edit:
Jag har inte tänkt helt klart angående denna fråga. Åt en bit mat och funderade över vad jag nyss skrivit. Det är självklart inte lätt för en lärare att tillgodose alla kunskapsnivåer, som det ser ut idag i vissa klasser underlättar det säkert rejält med mer homogenitet. Men min vision är någonstans att det är
där saker ska hända. Mindre klasser, fler lärare/mer tid till lärarna, samarbete, koncentrationsläsning...
Jag blir också förvirrad med tanke på att det är barn vi talar om som tidigt stämplas som "duktig i matte", "musikalisk", o.s.v., vilket enligt mig kan vara bra, självstärkande, etc, men vilket också kan stänga massor med andra dörrar och möjligheter. Märker att det finns hur mycket som helst att säga om denna sak. Punkt.