fredag, mars 19, 2010

torsdag, mars 18, 2010

Agnes debatterar

http://www.dn.se/insidan/nu-maste-ni-skarpa-er-killar-1.1063426
KATEDERUNDERVISNING? KATEDERUNDERVISNING???? Ja, att killarna ska sitta och lyssna på en lärare ca 6 timmar om dagen låter ju VERKLIGEN rimligt för att öka studiemotivationen!!!! Vi kanske ska surra fast dem i stolen också så att de lyssnar riktigt riktigt ...ordentligt??? Jävla amatör-Björklund, kan du precisera vad du menar med katederundervisning och en MER NÄRVARANDE lärare? På vilket sätt är läraren INTE närvarande i dagens skola? Jag fattar 0.0!!!!


http://www.dn.se/debatt/vi-kraver-att-fa-bestamma-over-lararnas-arbetstider-1.1061038
Den här debatten gör mig också förbenat förbaskad, men den klipska läraren LillaO vars blogg jag läser en del, satte ord på det jag också tänker så jag länkar till det inlägget och håller med henne om det märkliga i att läraryrket i så hög grad diskuteras av gemene man när det finns utbildade och forskare inom ämnet...

från sjukbädden

Jag är sjuk och måste stanna inne.
Därav denna blogghysteri.
Startade en ny blogg igår t.ex. som jag länkat till i inlägget nedan + i menyn t. höger i bild --->
Det känns lovande. Kommer bli något stort. Och ja, du kan säga att du kände mig en gång.

I själva verket har jag så gräsligt mycket jag vill göra utanför internet.
Läsa, baka, måla, rita, träna, filmer, sova, umgås, laga mat, osv...
Men är man sjuk så är man faktiskt!

Och den sjuke har bara ett måste! - Som mamma sagt att morfar sagt.

Nanna Johansson

Är hon inte alldeles alldeles underbar? Klicka på bilden så kommer du till hennes blogg och nedanför bilden länk till hennes hemsida.




torsdag, mars 11, 2010

VÅRTRÖTTHETEN & 7 DÖDSSYNDER

Den här bloggen går på sparlåga för tillfället. I ärlighetens namn är jag inte så förtjust i den just nu. Nej - jag funderar stundtals på att radera den från internet.

I verkliga livet är jag glad och känner mig kreativ, men samtidigt tung av vårtröttheten som kommer smygande. Allt går i slow motion, jag är konstant sömnig, ser suddigt när jag läser och minsta ansträngning (typ laga lunch) känns övermäktig. Samtidigt läste jag åter igen om att man inte behöver äta vitaminer om man äter varierad och bra mat, så jag slutade med Apoteket Kvinna som jag knaprat hela vintern. Men idag bestämde jag mig för att börja igen med förhoppning om att inte vara såhär trött. Ska satsa på att vara ute i solen också för de där D-vitaminerna som antagligen fattas mig.

Kunde dock vara värre. Ligger i soffan och läser "Fru Marianne" av Victoria Benedictsson till seminarium på onsdag (om än med slumrande blick), utnyttjar mitt månadskort på Frille & Sverre (även om jag är slapp i kroppen som kokt spaghetti), åkte skidor på isen i helgen (fick sol!) och har köpt en vansinnigt söt vårklänning samt tygskor (unn! Jag menar: när vårtröttheten är här så får man shoppa vårkläder!)

Nåväl, för att komma till saken: Leila har gett mig en s.k. "utmaning". För er icke-bloggnördar kan jag berätta att det är något man skriver på sin blogg och sedan ber andra bloggare göra. T.ex. listor av olika slag. Denna utmaning går ut på att jag ska berätta 7 sanningar om mig själv. Måste det vara liksom PINSAMMA och HEMLIGA saker? En sanning, det kan ju vara vad tusan som helst, typ som att jag oftast har svarta strumpor. Eller att jag varit i Norge. Eller att min farmor inte heter Ulla. Alltså svårt och lätt på samma gång!
Okej, ska försöka att inte överanalysera denna utmaning utan skriva vad som faller mig in:

1) Kan bli så förbannad på småsaker att jag gör "irritationsläten" på allmänna platser. Idag t.ex. för att det är så halt på marken.

2) Har inte sett Star Wars-filmerna.

3) Ljög en gång om hur många cd-skivor jag har för att verka cool (obs, tidigt 00-tal).

4) Kan inte hantera gulliga djur och bebisar, gulligheten svämmar över och jag vet inte vad jag ska göra med den. Även där speciella gullighetsläten.

5) Gör ibland yoga i vardagsrummet, lett av Blossom Taintons yoga-dvd. Blossom Tainton är oerhört sympatisk! Men hon har mycket längre armar än jag.

6) Fantiserar ibland om mitt liv som pensionär.

7) Sist men inte minst: Jag är galet sugen på dammsugare och en kopp te just nu (s.k. punschrulle).


Om någon som har en blogg läser detta kan ni få göra samma sak, men jag kommer inte på någon för tillfället som ens läser min blogg förutom Leila. Jo! Syrran! Och Sofie! Kom an då!

tisdag, februari 16, 2010

7:an

Idag har jag vikarierat i tre olika klasser, alla sjuor.

Hur kommer det sig att vissa grupper är så mycket stökigare än andra? Det kan omöjligt vara den där enda eleven som inte kan sitta stilla som gör att hela klassrummet gungar. Eleverna i dessa stökiga klasser säger oftast när jag frågar hur det kommer sig att lektionen blev så rörig: "Alltså vi är alltid såhär, lärarna hatar oss".

Ja, självbilden gör nog sitt till, men hur hamnade de där? I sådana här klasser sitter det alltid ett par stycken i tystnad som antagligen bara väntar på att få gå hem och ingen har möjlighet till att lära sig något i den rådande klassrumsmiljön. Skolans syfte har liksom försvunnit på vägen. Jag tycker så otroligt synd om alla elever som varje dag måste vistas i detta! Fy fan för att gå i sjuan!

fredag, februari 12, 2010

Mer om SL

http://www.dn.se/sthlm/ny-sparr-ska-stoppa-gratisakare-1.1043931

Tur att man har full access.
SL är ju helt körda. Fatta hur mycket pengar som lagts ner på alla olika varianter av spärrar. Alla "geniala idéer" som någon filur på SL hittat på, tagit upp på något möte och fått realiserat i verkligheten. Det finns ganska många andra städer med tunnelbanesystem, varför inte anamma något som funkar någon annanstans? Personligen skulle jag föredra Berlins system där de satsar på kontrollanter och skippar barrikaderna. Det ger jobb och en trevligare entré till kollektivtrafiken. Men SL håller inte med, ur DN:
"Organisationen Planka.nu, som förespråkar nolltaxa, visar på sin hemsida hur man tar sig igenom även de nya högre spärrarna. Men SL är inte imponerat:
– Aktivisterna kommer alltid att ta sig igenom, snart kommer man väl med stegar. Men vi vänder oss inte till dem utan till gemene man som samtidigt vill ha en vänlig och trevlig miljö i tunnelbanan och på pendeln."

torsdag, februari 11, 2010

Full access

Jag har alltid haft ett sl-kort i fickan, kunnat åka hur, när och vart jag vill. Men från den dagen i början på detta decennium som mitt första sl-accesskort damp ner i brevlådan, har mina entrér till sl:s område fått en ny innebörd - känslan av att att ha full access. Beror det på färgen? Utformningen? Namnet? Priset? Jag vet inte. Men "BLIP" säger det och glasdörrarna öppnas - Freedom! Tack sl

Luntmakargatan

onsdag, februari 10, 2010

GNÄLL

Zooma ut för fan, brukar min syster säga till mig när jag kommit in i en riktig gnällhärva. Efter att ha läst artikeln i ETC Göteborg om läkaren Arvin som arbetar i Haiti och sedan sörfat in på hans blogg som han skriver direkt från misären i Haiti, inser jag att den här slaskiga vintern inte är så mycket att brusa upp över. Jag har varma kläder, pengar, mat och jag bor i ett hus som står på landplattor som inte kommer orsaka några jordbävningar. Skärp dig!

fredag, januari 29, 2010

REKLAM

Syrran har startat en jättefin blogg som handlar om hennes diabetes! Läs den vettja: http://ettdiabetesliv.blogspot.com/

tisdag, januari 26, 2010

"Huru månget tillfälle att i större eller mindre mån göra gott går ej genom obeslutsamhet förlorat!"

- Ur "Familjen H***" av Fredrika Bremer.
Jag tyckte det var så fint!

Världen är så liten & Tiden går så fort

Sedan studenten år 2003 har vänner farit och flugit omkring mig så att det idag är helt naturligt att någon drar till Buenos Aires för andra gången för att stanna minst ett halvår och en annan till Australien för sjuttioelfte gången för att stanna... ja gud vet hur länge? En tredje har flyttat till GBG och en fjärde till BCN.

Vi skypas, mailas och kommenterar varandras bilder och status på Fejan och rätt vad det är har det gått ett halvår, ett år eller vad det nu handlar om och vi sitter i någons kök i Sthlm igen, precis som om det vore i förrgår.

Idag kramade jag om Hanna i -10 grader på Odenplan när hon hoppade på bussen till Fridhemsplan, som om hon skulle flytta till Södertälje, när hon i själva verket ska bo på andra sidan jorden.

måndag, januari 25, 2010

JAG HATAR MÄN

Nej! Jag hatar inte män, förstår du väl! Jag hatar ingen. Men just nu känns det väldigt skönt att skriva att Jag hatar män, för jag är ruskigt förbannad efter mitt första seminarium på nya kursen idag.

Månd kl 9-11, Humanistvillan, Stockholms Universitet
I klassrummet sitter: 19 kvinnor, 8 män. Under lektionen blev 2 av dessa kvinnors röster hörda och 5 av männens. De 5 pojkarna lät även rösterna bli hörda MINST 2 ggr var, de flesta fler.

Jag måste få skriva av mig här på bloggen innan jag kan sätta mig och läsa på biblioteket. Hur kan man, som medmänniska, ta sig friheten att på detta sätt öppna käften, gång på gång? För att förtydliga vill jag berätta att dessa män gjorde sina yttranden en hundradels sekund efter att läraren ställt frågan. De flesta yttranden var upprepningar av vad andra redan tidigare sagt. Plus att det mesta var ren jävla SKIT. Det hördes tydligt på de flesta uttalanden att de var ytterst ogenomtänkta, männen tänkte alltså medan de talade, kom med exempel som dök upp i huvudet på dem i talande stund. Hur kan man ta sig sådana friheter? Första seminariet...

Personligen hade jag ilska och gråt i halsen på samma gång. Kunde inte hejda mina suckar. Funderade på hur jag skulle få en syl i vädret. Kan jag också komma med samma dynga som dessa män gör? Kan jag upprepa vad Petter-Niklas i övre högra hörnet precis sa, men med andra ord? Jag gjorde två tappra försök, ett var helt ok (ett självklart svar som jag tror alla i klassrummet hade i huvudet, varför ska just JAG svara, tänker jag efter en sådan fråga, de flesta män verkar tänka: YES! Ett tillfälle att göra min röst hörd!), det andra var uselt, men TACK mig själv för att jag lättade upp i basvibrationerna och testosteronvågorna som höll på att kväva oss alla.

JAG SPYR!

fredag, januari 22, 2010

inga nyårslöften - bara allmän självdisciplin!

tänkte bara meddela att jag den här terminen ska:
- vara förberedd till alla seminarier
- ligga steget före
- inte sitta natten före dagen för hemtentainlämning när jag skapar själva hemtenta.doc-dokumentet...
- skaka mig loss i rättan tid när jag fastnat framför datorn
- vara fysiskt aktiv för att kunna uppfylla ovanstående
- inte gnälla en sekund, studentlivet är fantastiskt och en gåva från gud

Blandade events

En soppmåndag utöver det vanliga...
Empen hade låst sig ute, men hennes syrra hade glömt låsa ytterdörren, dessvärre i det här fallet, inte gallergrinden. Men vi lekte Jönssonligan så det var inga problem!





* * *

Den här fantastiska munnen är gjord av Empens äldsta lillasyster

* * *

I mellandagarna gjorde jag och min kusin en grotta i snön där vi ställde värmeljus

onsdag, januari 20, 2010

TRE TIMMAR

I söndags morse vaknade jag med inställningen att: nu är det dags att lägga upp bilder från Egypten på www. Jag kopplade in och ur usb-sladdar till två kameror, letade usb till den tredje kameran, men utan resultat. Istället förde jag med ett usb-minne över alla de bilder jag tömt kamerorna på, till Pers jobbdator. Detta för att snygga till fotografierna i bildredigeringsprogrammet Photoshop som går mycket smidigare på en sprillans Mac än på en fyra år gammal PC.

Det var måååånga bilder på usb-minnet. Tiden gick. När Per så småningom vaknade ur sin slummer, slog det mig att jag suttit som en ostbåge i soffan i över tre timmar! Per blev upprörd. Han menade att man omöjligt kan sitta med varje bild och redigera i Photoshop. Jag mådde illa. Började tänka på allt annat jag kunde ägnat de där tre timmarna åt. Bilderna var inte ens färdiga! Jag förde över de redigerade bilderna på usb-minnet och la in mappen på min egen dator. När jag nu ska öppna mappen för att lägga upp de bilder jag faktiskt ägnat tre timmar åt, visar det sig att mappen är: TOM!

Lägger upp ett smakprov på tre bilder för att lätta upp lite här på pagnes.blogspot.com, som de senaste inläggen dominerats av något så tråkigt som text.




måndag, januari 18, 2010